Vill du bygga på en våning behöver du först undersöka vad fastigheten tillåter och om huset kan bära påbyggnaden. Därefter behövs ritningar som visar utformningen och konstruktionsunderlag som beskriver hur lasterna tas om hand. Kontakta kommunen tidigt för besked om bygglov och processen fram till byggstart.
En extra våning kan ge mer bostadsyta utan att ta ytterligare trädgård i anspråk. Samtidigt påverkas hela huset, från grundläggningen till taket. Här går vi igenom vad du behöver reda ut innan projektet kan bli ett genomförbart byggförslag.
Börja med två frågor: får huset byggas på och håller det?
Det är lätt att börja med sovrum, badrum och utsikt. Men två grundläggande frågor bör styra de första skisserna:
- Vad får göras på fastigheten? Planbestämmelser, byggnadens förutsättningar och eventuella skyddsvärden kan påverka möjligheten att bygga på.
- Vad klarar det befintliga huset? Grund, väggar och bjälklag behöver bedömas utifrån den tänkta förändringen.
Frågorna hör ihop. En lösning som fungerar arkitektoniskt kan kräva omfattande förstärkningar. En konstruktivt möjlig påbyggnad kan samtidigt behöva anpassas för att passa fastighetens planförutsättningar.
Undvik därför att låsa planlösningen eller beställa byggmaterial innan båda delarna har undersökts.
Behöver man bygglov för att bygga på en våning?
Utgå inte från att en extra våning kan genomföras utan bygglov. Påbyggnaden förändrar husets volym och utseende, och förutsättningarna måste kontrolleras för just din fastighet.
Lovreglerna ändrades den 1 december 2025. Äldre guider och generella schabloner kan därför vara missvisande. Be kommunen bedöma projektet enligt aktuella regler och använd Boverkets vägledning som stöd.
Fråga kommunen:
- Vilka planbestämmelser gäller för fastigheten?
- Hur påverkar bestämmelserna möjligheten till en extra våning?
- Finns kulturvärden eller andra särskilda förutsättningar att ta hänsyn till?
- Vilka handlingar behövs för prövningen?
- Vilka tekniska underlag och besked krävs före byggstart?
Kommunen fattar beslut om bygglov. Väl genomarbetade handlingar ger ett tydligare beslutsunderlag, men innebär ingen garanti för att ansökan godkänns.
Kan det befintliga huset bära en extra våning?
Det går inte att avgöra säkert utifrån husets ålder, fasadmaterial eller hur stabilt det känns. En konstruktör behöver bedöma hur den nya belastningen förs genom huset och vidare till marken.
Grund och bärande stomme
Utredningen kan behöva omfatta grundläggning, bärande väggar, balkar, pelare och deras anslutningar. Även markförhållandena kan vara relevanta.
Finns äldre konstruktionsritningar är de värdefulla, men de behöver stämmas av mot verkligheten. Tidigare ombyggnader kan ha förändrat stommen utan att ritningarna uppdaterats.
Om underlaget är ofullständigt kan platsundersökningar eller öppningar i konstruktionen behövas för att klarlägga hur huset är byggt.
Bjälklag, trappöppning och stabilitet
Det befintliga vindsbjälklaget är inte automatiskt lämpligt som golv i en ny bostadsvåning. Bärförmåga, svikt och ljud behöver beaktas.
En ny trappa kräver också en öppning som kan påverka bärande delar. Samtidigt behöver huset kunna hantera vindlaster och vara stabilt efter att taket ersatts eller förändrats.
Bygglovsproffsens konstruktionsritningar visar hur huset bär genom grund, stomme, bjälklag och tak. Underlaget krävs ofta inför tekniskt samråd och startbesked och ger byggaren tydliga instruktioner.
Vilka bygglovsritningar behövs?
Handlingarnas omfattning anpassas till projektet och kommunens krav. För en påbyggnad behöver det vanligtvis framgå både hur huset ser ut i dag och hur det ska förändras.
Planritningar
Planritningarna visar rummens disposition, trappans placering och hur våningsplanen hänger ihop. Även entréplanet kan behöva redovisas eftersom trappan tar plats och påverkar rörelsen genom huset.
Placera inte trappan enbart där den ryms på ritningen. Tänk också på möblering, passage och vilka befintliga rum som påverkas.
Fasadritningar och sektionsritning
Fasadritningarna visar bland annat nya fönster, material, takform och byggnadens förändrade proportioner.
Sektionsritningen visar ett snitt genom huset. Den hjälper till att tydliggöra rumshöjder, våningsnivåer, bjälklag, tak och trappans förhållande till övriga byggnaden.
Situationsplan
Även när husets placering på tomten inte förändras kan en situationsplan behövas. Kontrollera med kommunen vilket kartunderlag som ska användas och vad som ska redovisas.
Bygglovsproffsen tar fram bygglovsritningar anpassade efter projektet och kommunens krav, exempelvis planritning, fasadritning, sektionsritning och situationsplan.
Planera installationer och byggskede i tid
En extra våning innebär mer än en ny stomme. Uppvärmning och ventilation behöver fungera för den utökade bostaden. Om ett badrum planeras behöver vatten och avlopp kunna dras på ett genomtänkt sätt.
Även brandskydd, utrymning och energifrågor behöver hanteras utifrån projektets förutsättningar.
Diskutera dessutom byggskedet med entreprenören:
- Hur skyddas huset mot regn när taket öppnas?
- Behövs tillfällig stämpning eller annan stabilisering?
- Hur skyddas befintliga rum och installationer?
- Går det att bo kvar under arbetet?
- Hur ordnas tillträde, transporter och materialförvaring?
Utgå inte från att bottenvåningen kan användas som vanligt under hela ombyggnaden. Det behöver bedömas utifrån arbetsmetod och säkerhet.
Samla detta inför en första bedömning
Du behöver inte ha alla lösningar färdiga för att beskriva projektet. Ett tydligt underlag gör det däremot lättare att avgränsa uppdraget.
Samla gärna:
- Fastighetsbeteckning och kommun.
- Befintliga plan-, fasad- och sektionsritningar.
- Konstruktionsritningar, om sådana finns.
- Fotografier av fasader, vind och synliga bärande delar.
- Uppgifter om tidigare tillbyggnader eller ombyggnader.
- En enkel beskrivning av önskade rum och takform.
- Eventuell återkoppling från kommunen.
Markera vad som är bekräftat och vad som är osäkert. Saknade handlingar bör identifieras tidigt, inte ersättas med antaganden.
Vanliga frågor
Kan man bygga på en våning på alla villor?
Nej, det går inte att förutsätta. Både fastighetens planförutsättningar och husets bärförmåga behöver undersökas. I vissa fall krävs förstärkningar eller ett omarbetat förslag.
Räcker bygglovsritningar för att byggaren ska kunna börja?
Vanligtvis inte. Bygglovsritningar beskriver främst utformningen. Konstruktionsritningar och andra tekniska handlingar kan också behövas. Säkerställ med kommunen vilka beslut, inklusive startbesked, som krävs före byggstart.
Behöver jag en kontrollansvarig?
Fråga kommunen vad som gäller för projektet. Bygglovsproffsen erbjuder kontrollansvarig endast i Stockholm med omnejd och Funäsdalen med omnejd. Ritningar och konstruktion erbjuds i hela Sverige.
Vad ska jag skicka för att få en offert?
Skicka fastighetsbeteckning, projektbeskrivning och de ritningar och fotografier du har. Beskriv även om du behöver bygglovsritningar, konstruktion eller båda. En handläggare granskar förfrågan och återkommer normalt inom 1–3 vardagar.